Sanning(ar)

Förra veckan ordnade SVT:s undersökande program Uppdrag granskning öppet hus här i Malmö. Uppdrag granskning (UG) är ett program som vill “blottlägga missförhållanden i samhället”, enligt SVT:s hemsida. Orsaken till det öppna huset var att programmet de senaste åren gjort många reportage från staden, varav några fått mycket kritik. Bland annat har UG:s reportage om det romska lägret i stadsdelen Sorgenfri anklagats för att vara orsaken till att lägret stängdes. Uppdrag granskning ville ge allmänheten möjlighet att ställa dem mot väggen under kvällen men också, så klart, göra reklam för sitt program.

Tre reportrar och en producent var på plats, och bland reportrarna fanns den profilstarka Janne Josefsson. Då de andra tog sig tid att lyssna på publikens frågor och i några fall även erkänna att de kunde ha gjort saker annorlunda, stod det klart att Josefsson inte var där för att ställas mot väggen. Han valde konsekvent att ducka med en inövad harang om objektivitet och journalistisk frihet, vad frågorna än handlade om.

Kvällen med UG fick mig att tänka på filmen Truth (2015). Filmen tar sig an den verkliga berättelsen om det amerikanska nyhetsprogrammet 60 Minutes och dess producent Mary Mapes som 2004 gjorde ett kontroversiellt program om den dåvarande presidenten George W. Bush och sanningen om hans tid i det amerikanska flygnationalgardet. Eller rättare sagt: den tid han borde ha tillbringat i flygnationalgardet men eventuellt inte gjorde det.

Bland bevismaterialet fanns dokument som aldrig kunde bli verifierade då det var fråga om kopior. Mapes valde att ändå använda dokumenten i programmet, något som orsakade ramaskri när det uppdagades. ”Memogate” var ett faktum. CBS tvingades be om ursäkt och Mapes, nyhetsankaret Dan Rather och tre andra fick sparken.

James Vanderbilts regidebut är berättad ur Mapes synvinkel, något filmen aldrig sticker under stol med (den är baserad på Mapes bok Truth and Duty: The Press, the President, and the Privilege of Power från 2005). Den tar inte nödvändigtvis ställning för eller emot bevismaterialet men den är mycket tydlig med att Mapes (Cate Blanchett), Rather (Robert Redford) och 60 Minutes-gänget gjorde sitt jobb.

Truth är en aning predikande i sin vilja att stå på journalisternas sida men den är oavsett en intressant inblick i den minst sagt gråzonsfyllda världen kallad journalistik. Och i gråzonerna pendlar journalisten ständigt mellan rätt och fel beslut.

Det är dessa gråzoner Josefsson vägrade kännas vid när han mötte Malmö. För visserligen hade Josefsson endast filmat romerna i Sorgenfri på offentlig mark eller privat mark där han hade tillstånd – men hur applicera det på någon som är hemlös? Någon som inte kan stänga dörren när Josefsson kommer ångande? Det var en av många intressanta frågor som ställdes till Josefsson. Svaret, det väntar vi Malmöbor fortfarande på.

Publicerad i Åbo Underrättelser 5 februari 2016.