söndag 27 april 2014

EN ANDERSONSK GUMP

Åh, det finns så många kreativa människor! Filmaren Louis Paquet till exempel - han har gjort om introt till Forrest Gump som om det vore en film av Wes Anderson. Genialt!

Här är originalet:


Och här är Paquets version:

fredag 25 april 2014

DAGENS BÄSTA

Idag blev jag uppmärksammad på följande: det ska göras en ny Flash Gordon-film! Hurra, hurra, hurraaaa!

Vad är en Flash Gordon, frågar någon? Time sammanfattar fint:

"In the original story, Flash was a polo player who was kidnapped by a mad scientist and taken to the planet Mongo, which was ruled by Ming the Merciless. Though he was first created as a comic strip in 1934 by Alex Raymond, Flash has had many lives over the past century, appearing in many spin-off comics and television series. Most notably was the campy 1980 movie adaptation starring Timothy Dalton, Max von Sydow, Chaim Topol and Sam Jones and a soundtrack by Queen."

80-talsfilmen är helt fantastisk, en riktigt kultklassiker. Och nu ska den rebootas?! Jag hoppas på en superseriös och mörk film, typ The Dark Knight! Mitt titelförslag är redan spikat:
FLASH GORDON: A FLASH OF DARKNESS

"I've got so much darkness in me, it hurts"

onsdag 23 april 2014

HERZOG/KINSKI

Den tyska regissören Werner Herzog jobbade mycket tillsammans med madman Klaus Kinski (mer om deras förhållande i dokumentären Mein liebster Feind - Klaus Kinski) och det kan inte ha varit lätt. Det sägs bland annat att Herzog planerade mörda Kinski ett tag, och att han hotade honom med pistol under inspelningen av Aguirre. En fin vänskap. Här lite Kinski-skrik!


torsdag 17 april 2014

TRAILER-TORSDAG

En av de bästa serier jag sett de senaste åren är Netflix egna Orange Is the New Black och jag började lida av abstinensbesvär redan två sekunder efter att jag sett sista avsnittet av första säsongen (såg dessutom hela säsongen på tre dagar...). Men! Den sjätte juni är serien tillbaka, wohoo! Tills dess ska jag se om första säsongen samt överdosera på den här nya trailern som är awesome!


tisdag 15 april 2014

FREMULON

Har du också undrat om det är Nick Offerman som säger "Fremulon" i slutet av varje Brooklyn Nine-Nine avsnitt? Här är svaret.

Brooklyn Nine-Nine är för övrigt en serie som jag varmt rekommenderar åt alla i hela världen! Jag var lite skeptisk under de första avsnitten, har inte varit världen största Andy Samberg-fan och tyckte att humorn var lite tam och förutsägbar, men så BOOM var jag fast. Min favorit är mos def Rosa (Stephanie Beatriz). Hon är typ Parks & Rec-Aprils ännu mer badass-storasyster. Swoon!


lördag 5 april 2014

MIYAZAKIS MELANKOLISKA FARVÄL

Hayao Miyazaki, den store, menar sig ha gjort sin sista film. Om det stämmer måste ”The Wind Rises” ändå ses som ett passande slut. Titeln kommer från en dikt av den franska poeten Paul Valéry (”Le vent se lève!... Il faut tenter de vivre!” - ungefär ”Det blåser upp en vind!... Vi måste försöka leva!”) och fungerar som ledstjärna filmen igenom. Att våga leva trots motgångar, att följa sina drömmar och inte ge upp.

Filmen är en fiktionaliserad biografi över Jiro Horikoshi (Hideaki Anno), en japansk flygplansdesigner under andra världskriget. Som pojke tvingas han ge upp drömmen om att bli pilot på grund av närsynthet, men så upptäcker han den italienska flygplansingenjören ”Gianni” Caproni (Nomura Mansai) och bestämmer sig för att följa i hans fotspår. Caproni återkommer i drömmarna genom hela Jiros liv och fungerar som både rådgivare och inspiration.

Jiros liv är kantat av motgångar. Bland annat upplever han den stora Kanto-jordbävningen 1923 men träffar Naoko (Miori Takimoto) som han hjälper och förälskar sig i. Deras vägar möts igen långt senare och den kärlekshistorien bildar en fin parallell till berättelsen om Jiros flygplansdrömmar. Han tvingas genomleva många misslyckade projekt och skickas också ett varv till Tyskland för att göra efterforskningar. Dessa delar blir lite tradiga och i stunder är det svårt att hålla koll på var Jiro befinner sig och varför. Drömsekvenserna fungerar då som välkomna avbrott och andningspauser.

Miyazaki rör vid dilemmat kring skapandet av något vackert (i det här fallet flygplan) som används till något ohyggligt (krig), men väljer att inte använda det som förhärskande tema. Något fegt har vissa tyckt, men jag vill påstå att kritiken finns där. ”The Wind Rises” genomsyras nämligen av en sorg, en melankoli, som också omfattar den realisationen: att de vackra drömmarna är intvinnade i död och förstörelse, precis som Jiros liv i övrigt.

Miyazaki har med ”The Wind Rises” gjort en film som grundar sig mer i realismen än hans tidigare filmer. Här finns, förutom drömsekvenserna, inget övernaturligt, eller underligt. Jag har alltid uppskattat möjligheten att få stiga in i en helt egen värld och omfamnas av den, som i till exempel ”My Neighbor Totoro” eller ”Spirited Away”. Det här är mer lågmält, mer seriöst. Det är vackert, otroligt skickligt berättat och engagerande, men den fantasieggande, barnsliga glädjen är svårare att finna och det är synd, tycker jag. Det betyder dock inte att filmen skulle vara utan humor. Miyazaki lyckas även här slänga in några komiska figurer och sekvenser. Styrkan i filmen ligger dock långt i förmågan att berätta med värme och med ett så vackert bildspråk att ögonen tåras lite. Maesto Miyazaki, du kommer att saknas mig.




















The Wind Rises (Kaze Tachinu) 2013


Regi: Hayao Miyazaki
Manus: Hayao Miyazaki
I rollerna: Hideaki Anno, Miori Takimoto, Hidetoshi Nishijima, Nomura Mansai

Publicerad i Åbo Underrättelser den 4 april 2014

tisdag 1 april 2014

ORAL HISTORY

Om det är något jag uppskattar så är det Oral History-konceptet. Att ett gäng som har jobbat tillsammans får prata om hur det var. Att jag får höra om hur det var! Det tilltalar min nyfikna sida, den som ständigt går runt och undrar om det är sant att Lauren Graham och Scott Patterson hatade varandra (Oral History of Gilmore Girls - var är du?!) och hur roligt dom egentligen hade det när Easy A spelades in!

Här är några berättelser som finns, och som är läsvärda:

Kultkomedin Wet Hot American Summer
Finfina Friday Night Lights
Bästaste Freaks and Geeks
Coola Bikini Kill
Underliga Party Down
20 år gamla Reality Bites (läs också Hannahs superba essä om filmen i nyaste Filmjournalen!)
Parks and Recreations the Cones of Dunshire Board Game
Six Feet Unders Death Montage