I Whiplash spelade Miles Teller en aspirerande jazztrummis som vägrade ge upp, som tränade tills han blödde. Sen var han med i en bilolycka och allt var kört. Tills han gjorde comeback på slutet. I Bleed for This gör han det igen. Exakt samma sak. Bara byt ut trummorna mot boxningshandskar.
Bleed for This är Ben Youngers biopic om "sporthistoriens bästa comeback". Det är sannsagan om Vinnie Pazienza, boxaren som råkade ut för en svår bilolycka och bröt nacken. Han fick veta att han kanske inte ens kommer att kunna gå igen men kämpade sig tillbaka till ringen och vann. Men alltså: behöver världen fler filmer om boxning?
Fram till olyckan är Bleed for This precis så som alla boxningsfilmer är. Samma biroller, samma stereotyper, samma dialog, samma shots från ringen. Samma dialekt. (Är typ ALLA boxare italienare från Long Island?) Gäsp. Men så råkar Vinnie ut för sin olycka och allt förändras. Även filmen. Den blir tvungen att rota sig i Miles Tellers förmåga och fokusera på relationen mellan Vinnie och tränaren Kevin Rooney (Aaron Eckhart). Även här snubblar den rakt in i en hel hög klichéer men Teller gör väldigt väl ifrån sig och slutresultatet är en film som på inga sätt förvånar eller utmanar men som ändå står för stunder av solid underhållning.
Teller lyfter filmen från kliché till underhållning. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar