Christian Bale som i 2 timmar (känns som 5) tycker synd om sig själv för att han har slösat bort sitt liv på att ha tomt sex med en massa vackra kvinnor + har en komplicerad papparelation, och som nu pseudofilosoferar om spiritualitet (filmen är döpt efter ett Tarot-kort) och hur meningslöst livet i Hollywood är. Buhuu.
Hela filmen är ett montage med tillhörande fragmentariska vocie-overs, ett slags stream of consciousness av minnen och tankar. Och fine, det i sig har jag inget emot. Men här förblir det tomt, pretentiöst och narcissistiskt.
Malick har i princip gjort samma film tre gånger (The Tree of Life, To the Wonder, Knight of Cups) och det blir bara sämre. Kanske borde han gå tillbaka till att bara göra en film vart 10:e år? Eller sluta helt och hållet?
Han låtsades ha roligt där på stranden, fast han tänkte på alltings meningslöshet. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar